Jag är rädd

 

Efter fredagens händelser är jag rädd. Men inte bara för att en liknande händelse skulle kunna hända igen - någon av mina nära och kära. Nej, jag är även rädd för hatet som jag ser uppstår. Vi och dom-känslor, segregation och fientlighet. Snälla, vi kan inte bemöta hat med hat. Vi kan inte låta rädsla och vrede ta överhanden. Vi måste möta våld med öppenhet, tillit till andra människor och framförallt - kärlek, hur cheesy det än låter.